Borden & måsten

Solen skriker på mig, därute: KOOOOOOOMMM UUUUUUTTTT

Dammråttorna fnittrar i hörnen och är nöjda över att få vara kvar

Bakingredienserna vill blandas i en bunke och bli till 100 olika kakor

Själv vill jag antingen

- låsa in mig i ett ljudisolerat rum, med morgonpasset i P3 som bakgrundsljud hela tiden och bara scrappa

eller

- lägga mig under täcket och bara sova

bara jag får slippa tänka på kräksjuka, vikten, bakning, kalasfixning, strukturering av arbetsträningstankar & renovering av badrum.

Näe, om man skulle ta den där jvl promenaden. Då blir åtminstone världens bästa morföräldrar glada. Sen att den kanske tillför lite mer energi till en trött surmule, får man väl ta som en bonus, då..

PoK

Vad göra?

Nu chansar jag. Nu stannar jag av en stund. Har försökt hålla mig igång, för att inte somna stående. Ni som har små, vet ju hur pass pigg man blir när det ska duschas, torkas och bytas sängkläder miss i nassen.

Så jag bestämde mig. För att orka med denna dag, var det bara att ta ett djupt andetag och sätta upp de där billiga gardinerna från ICA Maxi. För övrigt så är jag Kräk-less (passar ju hyfsat med diverse tillstånd i det lilla, röda.. ha ha) på panelgardiner, men.. När man får gardiner till två fönster under hundringen, då känns det som det kvittar. Särskilt när färgerna stämmer med det övriga.

Så här bidde det, i alla fall:

Hyfsat, eller? Okej, det syns kanske att man inte är nån stjärna med strykjärnet, men vaddå? Lampskärmarna (för det finns två) hittade jag på Rondellen för 25 spänn styck. Fynd, enligt mig.

Sen tvärsnörde jag och dotra ihop några kolakakor också.. Värsta hemmafrun!!! Jag är faktiskt lite chockad själv.. För det är ju oerhört svårt att göra kolakakor..

Så, då har jag delgett otroligt viktig information, så här på en tisdagsafton. Hoppas att ni har haft en givande dag!

PoK

Nästa man för kräkning

Jaha, så var det dotras tur i natt.. Igen.. Känns faktiskt lite orättvist. Hon kräktes ju för knappt två veckor sen.. Jäkla skit.. Eller jäkla kräk, kanske..

PoK

Dagen efter – uppladdning & urladdning

OS-deltagarna har laddat i flera månader. Det gäller att vara i toppform precis i rätt ögonblick. Bäst när det gäller.

Själv tyckte jag att jag också hade laddat rätt. Stanley packades redan på dan innan, bulgursalladen var i stort sett klar, bubbelvatten bubblades, kylbagen togs fram och torkades ur. Träningspass på Leo´s, hem och sen soffläge. Kunde jag ha gjort det annorlunda?

För när Skavlan precis hade tagit in den tredje gästen, så hörs ett bekant ljud från sonens rum. Ett sånt där ljud som får varje förälder att frysa till is. Det känns som flera minuters tankeverksamhet, vilket i sanning bara består av några sekunder.

”Va va de?”
”Är de…”

Både jag och Klippan flyger ur soffan, väldigt smidigt och väldigt samtidigt. Där sitter han, yrvaken och med illaluktande sörja fulla sig och fulla sängen.

Japp, han hade kräkits.. Ljudet var precis det ljud som sätter igång adrenalin, dusch och tvättmaskin. Även mammans kräkreflexer. Guu va dålig mamma man är precis när det kräks, och jag tycker att jag borde vara van efter all kräkupptagning på krogen. Men icke.

Han skakar förvånande, gråter, men är så duktig, så duktig. Efter dusch och torkning, både av barn och spyor, laddning av tvättmaskin och en bedjan till Klippan om att fördelningen blir han vs spyor, medan mamman tar hand om sonen, så ligger finaste sonen i vår säng, ovanpå diverse madrasskydd.

Det är så konstigt, för han tycks mysa. Mitt i alltihop. Vår stora, lilla kille, som försöker vara så cool i vissa lägen, myser när han får bli omstoppad i storsängen, med mammas strykningar över det lockiga, hockeyfrilla-liknande håret.
Kärlek på den högsta av alla nivåer.

Så slår det mig. Vad händer resten av helgen? Dagarna då jag ska vara bäst när det gäller. Dagarna som jag har laddat för, precis som Sveriges idrottshjältar har laddat inför de stundande Olympiska spelen. Kanske inte lika hård, fysisk träning, men dock..

Men det finns en orsak till varför jag kallar Klippan för Klippan. Hakuna matata. Don´t worry. Be happy. Precis som Anja behöver sin material-kille, precis som hockeylandslaget behöver en Lidström till lagkapten, precis som.. Jaa, listan kan göras lång.

Nu börjar det bli ett riktigt långt inlägg, så jag ska försöka komma till poängen. Om det nu finns nån, men hur som haver, så blev det lördagmorgon till slut, sonen slutade kräkas vid 00.30-tiden, och mamman var sömndrucken (smått underdrift), men fast besluten att helgen skulle genomföras. Kräks och värstadagarnairödaveckan till trots. Scraphelgen. En hel helg med scrap.

Två sekunder senare var det slut. Då var helgen över. ”Tiden går fort när man har roligt”. Snacka om underdrift. Timmarna har rusat förbi. Men jag tar det som ett tecken. Det har verkligen varit roligt. Vi har skrattat, scrappat, fnissat, varit kreativt förbannande, inspirerats, tok-skrattat och.. Näe, jag hittar faktiskt inga fler ord. Det har helt enkelt varit toppen! Sen att man inte får så där mycket gjort, som man har planerat för, det är bara precis som det ska vara. Kommer att uppdatera Thyllanpyssel med det lilla som producerats. Så småningom. För er som är nyfikna

Bakslag i dag. Det är väl kanske också som det ska vara, antar jag. Tar den hjälp jag får av finaste Klippan och världens bästa morföräldrar. Tack!

Tack Klippan för att du är en sån klippa! Du är verkligen bäst när det gäller!

PoK

Fredagsmys på Leo´s

Mot alla fredagsregler bytte vi fredagstacos, popcorn, glass & barnfilm mot lek på Leo´s och köpesemiddag på plats. Annorlunda fredagsmys, men väldigt mysigt. Faktiskt.  Anlände vid 15-tiden, började med fika och sen var det hopp & lek för fulla muggar.

Vi var bara några få som för en gångs skull inte hade sjunkit ner i soffan vid 18-tiden. Precis lagom lite folk. Även om jag äääälskar fredagsmys (kände verkligen igen mig i din torsdagskrönika, Soof!), så var det ändå roligt att göra något annat. Framför allt skippa matlagningen.

Nu tok-tok-tokladdar jag inför helgens scrapevent. Jag är så där tok-laddad, så när jag och Stanley rullar in på Folkparken så kommer det att bli blackout. Been there. Done that. Men kul ska det bli. Så har ni inga andra planer under helgen, tycker jag verkligen att ni ska titta förbi och se hysterin. Många butiker ska vara där och Café Lilla Hjärtat ska tydligen stå för förtäringsförsäljningen. En perfekt helgsutflykt. Om vädret är grått och mulet och allmänt trist.

 Barna får precis nu höra en berättelse ur en bok, läst av världens bästa Klippa. Sen. Sen blir det fredagsmyyys. I alla fall för de vuxna i det lilla, röda.

Ha en magisk fredagkväll, en fantastisk lördag och en alldeles, alldeles underbar söndag! Det ska jag ha..

PoK

Några favoritbilder

Har kanske inte riktigt uppdaterat här så där hysteriskt kontinuerligt.
Därför bjuder jag på några bilder på favoritögonblick från den gångna veckan fram till idag:

 

       

Lill-prinsessan har blivit 4 och plötsligt förvandlades det lilla, röda till rosa Hello-Kitty-landet. Puss på dig, sötnos! Kitty-tårtan var fin, synd bara att du inte tyckte om den. Förutom ”skalet”.

              

                           

Solig morgon på Whitemountain. Hann tyvärr inte fotografera den knallröda solen som brann på himlen. Men det dög, detta också. Tro mig.

 

Shopping med mamsen. Två par stövlar. För 380 kr totalt!!! LOVE 70% – REA!! Sen blev det en Stanley, också. Plus mirakel-linne och ännu en tunika.
Tusen tack, mamma, för ännu en super-mysig, lååååååååång, dag på stan!
Tusen tack, pappa, för att du hämtade barna, så jag slapp ha en tid att passa!
Tusen tack, Klippan, för att du tar hand om di små, medans jag sprättar pengar!

Har inte ställt mig på vågen på ett tag nu. Dock har den röda veckan inletts idag, så det har fuskats en del frams tills nu. Herre guud vad den påverkar suget.. Försöker ändå att hålla mig till hyfsad GI-kost, tränade igår, har ont idag och ska boxas imorrn. Så.. Jaaa.. Vi får väl se..

PoK

Vad hände?

”Man är inte äldre än vad man gör sig”. Men varför hänger inte kroppen med på det, då?

Har precis vaknat till liv efter en fantastisk lördagkväll, med en finfin, underbar människa som fyller 40 år. Idag, faktiskt. GRATTIS!!

Ska ju alltid se till att det är släckt och låst, att personalen får gå hem och att ingen är lämnad kvar. Det höll ju förr. När man var en sisådär 22. Vad hände?

Kul var det i alla fall och kampen mot kilona fortsätter. Kan tänka mig att det inte blir nå minus denna vecka, men det är sånt man får ta. När man leker 22 år gammal.

PoK

Dagen V del II

Dag 16

Sitter och fumlar på tangenterna. Hittar inte riktigt rätt. Känns ovant. Men härligt. Vi blev tvungna att avliva den gamla, men hittade oss en ny, fin, fungerande. Än så länge. En ny datoriserad manick har flyttat in i det lilla, röda.

Det positiva först. Dagen V började annars med en besvikelse. Vågen visade endast -1,1. Visst, det går neråt, men jag hade hoppats på mer. Nu blev ju denna vecka kantrad av sjukdomar, så promenaderna gick väl kanske inte riktigt som dom skulle.

För att summera den totala viktminskningen slår vi alltså ihop förra veckans -3,6 och denna veckas -1,1 = en total viktminskning med 4,7 kg. Inte ens 5. Suck. Men det slutar naturligtvis inte här. Kampen fortsätter och det är inte helt omöjligt att sopporna finns kvar, även om det kommer att intas övrig föda.

Nu hejar jag på fina T och goa M, härliga R som börjar inom kort och alla andra som vill kämpa. Vi får inte bara glömma bort att det faktiskt är insidan som räknas.

Annars har dagen varit skön. Lill-gumman fick vara hemma även idag. Bara för att. Matintaget från hennes sida är fortfarande knapp, men hos pappa Frasses fick hon ner hamburgaren utan bröd och ett gäng pommes. Det är ju alltid nåt.

Nu laddas det för tacos. Om jag bara kan slita mig från våran nya blänkande skönhet.
Ha en magisk fredag, gott folk! Det är ni och vi värda!

PoK

Inlagd

Dag 13

Sitter hos världens bästa föräldrar och skriver. Vår fina datoriserade manick är inlagd och ska tas hand om av data-doktorn.. Frustrerande!!! Otäckt vad van man är att ha denna maskin hos sig. Få klappa lite, stryka lite och framför allt surfa lite..

Just precis därför blev det inget skrivet om Dag 12. Det är inte för att det fattas ord, för det finns många ord att skriva om just den dagen. Om just den finfina människan som mår så dåligt. Jag försökte ge Dig råd. Kanske för många, kanske för få. Jag önskar att det fanns en knapp att trycka på. Men, tyvärr. Jag önskar att jag kunde hela Dig. Men det är inte upp till mig. Jag och många, många andra finns här, men till syvenes sist, så är det Du som helar Dig själv. Med hjälp, ja visst!

Det är den tuffa sanningen. Men jag vet att Du fixar det. Med rätt redskap och extra händer, så kommer Du att bygga upp Ditt liv igen. Om Du tillåter Dig själv att använda redskapen och de extra händerna. Även om det är upp till Dig, så går det inte att bygga helt ensam. Inte ens arga snickarn skulle fixa det. Låter dubbelt, men jag tror att Du förstår vad jag menar.

Ska sluta tjata på Dig nu. För den här gången. Men jag kommer nog att fortsätta tjata. För att jag tycker om Dig. För att Du är värd att få njuta av livet. Det är Din tur nu.

Det var gårdagens ord. Fast de gäller även idag. Å imorrn. Å nästa.

Idag vaknade jag med bara ett barn i huset. Eller jaa, Klippan kan ju vara som ett ibland, men dock. Vår lilla prinsessa har sovit hos världens bästa morföräldrar och blivit ompysslad till 100%. Men hon äter dock inte än. Inte mycket, i alla fall. Nån tugga här. Nån tugga där. Det ser verkligen ut som om allt bara växer i munnen på henne. Lill-gumman.

Själv har jag fått håret färgat med hjälp av mamsen. Hon fick sitt hår färgat med hjälp av mig. Nu ikväll har fläsket fått brännas i sängen med starka lampor. Det är ju fest på lördag. Om nu alla är friska och krya. Hoppas. Hoppas.Hoppas.

En dag kvar nu. Till Dagen V. Även om fredagens frukost och lunch blir magiska soppor. Känns som om jag skulle kunna hålla på hur länge som helst nu. Fast det ska bli gott med tacos på fredagkväll..

PoK

Stinker..

Dag 11

Joo, jag stinker. Tydligen. Det säger Klippan lite då och då. Nu för tiden.

Det låter betydligt värre än vad det är. Han sa det faktiskt rätt gulligt. Om det är möjligt att säga till sin fru att hon stinker på ett gulligt sätt? Men han menade bara att sen jag började med de magiska sopporna, så har min lukt förvandlats till.. Ja, inte till det bättre. Han är ju van att jag luktar gott. Så sa han. Det var väl gulligt?

Samma snälla och omtänksamma Klippa kommenderade ut mig på promenad. Det kändes väääldigt motigt. Jag försökte verkligen känna efter om jag inte hade lite feber ändå. Eller åtminstone febervärk. Efter mycket sökande och inget funnet, så var det bara att traska iväg. Sen att jag behövde köpa snus hjälpte till lite. Faktiskt.

Som vanligt, är det ju skönt när man lika ha fått på sig alla kläder, skoterskorna och den utnötta mössan. Frisk luft är skönt. I promise! Att det ska vara så svårt att komma ihåg det när man sitter inne. Inne i det varma sköna.

Halsen mådde dock inte så bra av promenaden. De illonda halsmonstrena vaknade till liv igen och satte tillbaka den stora, värkande bollen, som under dagen bara hade varit en liten pingisboll. Nå, väl, det går ju över. Kämpar fortfarande att dricka de mängder vatten kroppen behöver. Går så där. Går hyfsat.

Lill-prinsessan har slutat att kräkas, äter inte, dock, men pratar desto mer. Det är ju positivt. Få se i morrn, när det ska vårdas under världens bästa morföräldrar. Då, kanske.

Nu är det väldigt nära slutet på dag 11. I morrn börjar världens bästa T att kämpa. Jag håller på du!! Du kommer att fixa det!!!!!!!! Lätt!!!!!!

Själv har jag 3 dagar kvar. Det känns som en fjärt i rymden…

PoK