På en kökssoffa sitter tre fina, små människor. De samtalar om livet i stort. Om allt från himmel och jord. T o m ämnet som vuxna människor kan ha svårt att prata om. Döden. Tack och lov ska de tre leva tills de är 1000 år. Det tackar vi för.
När sen en vuxen avbryter i hopp om att hindra colan från att rinna över hela soffan, börjar fantasin skena iväg för de tre vännerna. Först fylls köket med denna sockerchockade dricka. Sen hela lilla, röda huset. Till slut rinner huset över och colan sipprar ut från skorstenen. Hela Sverige fylls. Å Afrika. Kanada. USA. Ja, hela världen. Till slut fylls himlen, där alla de döda är.
De vuxna ler. Försöker hålla fnittret tillbaka. Njuter av sonen, dottern och sonens allra bästaste bästis. Kärlek. På en kökssoffa. En helt vanlig fredag.
Kramisar från en som önskar att barnens fantasi aldrig någonsin försvinner, men som långt därinne vet att den gör det. Så småningom. Om tusen år, förhoppningsvis.
Thyllan's 
Sötungar 🙂
Det är det tråkiga ju äldre de blir, de där stunderna av underbara tankar och fantasi blir färre och färre. Fast dottern (7 år) funderade över mc-gäng för ett tag sedan, om alla mc-gäng var tjuvar och elakingar, och jag sa nej, det finns snälla mc-gäng oxå, sen undrade hon om morfar var med i nåt mc-gäng, han har en motorcykel, för om han var det, vilket han inte är, så var hon alldeles säker på att det skulle vara ett supersnällt mc-gäng i så fall.
Kram från ett Sälhus med fredagsmysstämning!
Visst är de underbara. Deras funderingar blir ibland så mycket mer än bara funderingar… Önskar dig en skön fredagkväll, vännen! Kram Anna
Oj, då rinner tårarna igen – bara för att jag kan tänka mig hur fina och finurliga de var OCH för att ni är så goa i det Lilla röda som tar hand om min Prins när vi som mest behöver det!
Tack från en som är snygg i håret;-)
Vilket underbart skrivet inlägg, Thyllan!!!